En regnig dag i Aspudden

Jaja, alla pratar om hur varmt det är och att det inte varit väder som detta på minst 250 år. Men idag regnade det och det var sämst för vi hade tänkt promenera till Öppna Förskolan i Liljeholmen. Nu fick jag sätta på vagn-regnskyddet och bussa dit istället. Sedan Måns kom har våra kommunala resor ändrats radikalt. Innan Måns gjorde jag allt för att undvika kontakt med mina medresenärer, läste Metro sida upp och sida ner, tittade i marken, ut genom fönstret, jag ansträngde mig mycket för att slippa interaktion. Numera är det helt omöjligt. Att ha en liten skrutt med sig tvingar en till kontakt. Han pekar, skrattar och flörtar hejvilt. Och det är faktiskt inte så tokigt att prata med de andra i vagnen/bussen. Än så länge har alla varit trevliga. Så där lärde jag mig en läxa. Folk är trevliga. Minsann.


Hallå och tittut! Kommer bussen snart?


Barnen (Ellen och Mira) är fikainvanda vid det här laget. Kanske lite trötta efter sångstund och intensivlek också.


Måns favoritmin.


Det är inte kul jämt. Inte ens med fint damsällskap.

Vaccination

Igår vaccinerade vi oss hela familjen, den första förberedelsen inför Thailandstrippen i slutet av mars. Vi ska vara borta i tre veckor och det ska bli otroligt skönt! Vi reser tillsammans med Kristoffers syster Malin och hennes sambo Anders. Det kommer att bli så bra, jag känner det på mig! Sol, värme, god mat, vackert hav och trevliga, barnvänliga människor. Och allt det har vi framför oss, vi har inte nallat en dag än!
Jag fick även stelkrampsvaccin, tydligen är det ca 20 år sedan jag tog den första stelkrampssprutan och då är det dags igen. Shit vad gammal jag kände mig då.

Imorgon kommer Måns Farmor Kicki och stannar flera dagar, det ser hela familjen fram mot!


Sköterskan var till slut tvungen att ge Måns sprutan i låret då han fäktade och tjöt mycket. Behövde hon en större träffyta eller?


Fast nu är allt gammalt groll glömt och förlåtet och Måns härjar runt i sin Björklöventröja som vanligt.

Dunderfika med familjen Erlandsson

Hemmafika rules på så många sätt. Man kan ta påfyllning på latten, äta tre eller fler chokladbollar OCH smulpaj OCH vaniljbulle utan att skämmas. I alla fall kan jag det. Elisabeth, Tomas och Mira kom hem till oss och och fikade idag, jag hade bullat upp med ovanstående sötsaker, man kan aldrig ha för mycket fika! Måns och Mira lekte lite, många av deras lekar går ut på att ta den leksak som den andre har och att stoppa i sig så många majsbågar som möjligt. Det var jättekul att ha dem här, vi hoppas på en snar re-union!


Parallellfika.

Lekplatspremiär 2008

Nu när Måns kan gå är det en helt annan grej att vara på lekplatser. Man inser att han definitivt inte är en bäbis längre när han själv kan gå mellan gungorna och rutchkanan, fast det blir rätt många vurpor eftersom marken utomhus inte är lika plan som parkettgolvet hemma. Att gunga var väldigt roligt och att åka rutchkana var ännu roligare.


En cool knapp med texten "Punk's not dead" pryder Måns kavajslag. En julklapp från farbror Jocke.

Kusin Kanin

Dom här bilderna är från i somras men dom har äntligen hittat ut ur min telefon. Favoritkusinerna fångades när dom chillade på faster/moster Malins kaninkudde.


Vad är det som är så roligt? Va?


Honey bunny Lucia

Titta han snackar | Film

Snackar och snackar, men jag tror att Måns tycker att han låter precis som vi. Han har börjat köra långa pratharanger, ibland lägger han in ett litet HAHAHA-skratt, precis som vi i verkliga livet. Det bubblas och mumlas, ibland övergår snacket i pruttljud, ibland inte. Precis som i verkliga livet. Så skruva upp ljudet och ta del av Måns visdom.

30 Days of Night

Vi har sett skräckisen "30 Days of Night", en film som utspelar sig i Barrow, en stad i Alaska där det är mörkt dygnet runt i 30 dagar. Detta passar en grupp vampyrer perfekt, så de flyttar dit och planerar att utrota byn. Jag har alltid gillat vampyr-, varulv-, draculaskräckisar, både i bok- och filmform. Jag gillade även denna, vampyrerna här är inte alls så sofistikerade som Lestat och hans polare i "En vampyrs bekännelse" utan mycket råare. En helt okej skräckis tycker Krille och jag.


Såhär läskig var den. Minst.

Ludvigs dopkalas

Igår var vi på dop, Ludvig Mauritz Brännströms dop, närmare bestämt. Det var i Gröndals kyrka, en riktigt mysig kyrka som kändes extremt barnvänlig, vilket var tur eftersom det var 12 barn med på dopet, varav 11 killar. Lite konstigt, någon nämnde att 18 år innan krig brukar det födas mycket pojkar... vi får hoppas att det inte stämmer.
Ludvig var glad och nyfiken under dopet, inget att klaga på där inte! Tyvärr har jag inga bilder från själva dopakten eftersom jag fotade med Johannas kamera då. Men bilder från efterfesten blev det några:


En av två gudfäder, Petter tillsammans med Ludvig. Den andra gudfadern är Johannas bror Fredrik.


Det fanns flera barnstolar och massor med leksaker.


Stolt mamma till Ludvig. Och en extremt duktig kakbakerska!


Skepp O'hoj!

High heels...

Tidigare idag var det tyst flera minuter i lägenheten, då undrar man direkt vad Måns håller på med, ofta är det pillande i eluttag eller att rulla ut all aluminiumfolie/toapapper. Tystnaden denna gång berodde på att han var totalfokuserad på mina tjusiga heels från Tiger. Han var upptagen i flera minuter med att försöka få in fötterna i skorna, det är inte lätt att placera en liten fot, storlek 20, i en gigantisk 39:a med många centimeters klack. Men skam den som ger sig. Vad detta eventuellt betyder för framtiden bryr jag mig inte så mycket om, mer än att jag för drygt ett år sedan tyckte att det var skönt att vi fick en pojke så ingen skulle sno mina skor, smink och smycken. Men vi får väl se.


Han har bra smak, mina Din Sko-skor brydde han sig inte om.

Gröndal och Skärholmen

Imorgon ska Måns kompis Ludvig döpas i Gröndals kyrka och idag skulle Johanna förbereda en del i mottagningsrummet. Måns och jag åkte dit för att hjälpa till, fast vi var inte till mycket hjälp, allt var typ klart när vi kom, så vi bara slog oss ned och intog bjudsushi (blodpudding för Måns). Efter avslutat verk bilade vi till Skärholmen centrum för lightshopping.


Två skötsamma killar och en söt mamma.


Måns smakar latteskum, han fick en snygg lattemusch efteråt.


Skärholmen, the place to beeee! Kolla in de nya tänderna, det har kommit ett helt gäng nästan samtidigt.

Alla hjärtans dag!

Jag har det så bra, i morse fick jag de bästa alla hjärtans dag-presenterna man kan önska sig; NK-praliner och fina muggar från Design House Stockholm. I gengäld bjöd jag Krille på finmiddag med citrontarte (vad betyder tarte?) till efterrätt. Det var lyckat.
Tidigare idag tog Måns och jag bussen till Liljeholmens Öppna förskola och var där i några timmar. Det som var överlägset intressantast idag var leksaksspisen. Han öppnade luckan, tog ut alla tallrikar, kastruller och grejer så att det blev värsta röran. Sedan satte han tillbaks allt igen. Succé!! Keep it up Måns, vi behöver en ordningssam person i vår lilla familj!


Måns har fortfarande på sig sin pyjamastopp här, den är väldigt söt med en massa röda hundar på. I en av pratbubblorna står det "Har du röda hund?". Gullig present från moster Ann.

Blixtvisit av Skånebrutta och ny fikakompis

Min gamla bästis Eva från Ängelholm var och hälsade på helt snabbt tisdagkväll till onsdag. Hon hade ett modelljobb på gång (låter väldigt glamoröst i mina mammaöron) och skulle bara stanna i Stockholm en dag. Det är väldigt värt att ses, även om det blir kort ibland. Vi åt gott på kvällen, drack lite vin och försökte uppdatera varanda på våra respektive liv. Måns tyckte att det var mycket roligt att träffa Eva, kanske kom han ihåg henne från deras tidigare möten i mars och augusti?



I onsdags, när Eva jobbade, passade Måns och jag på att promenera i det fina vädret med Mira och hennes pappa Tomas. Miras mamma Elisabeth har börjat jobba, så Tomas övertar nu mig som fikakompis.


Fikapatrullen in action på Mazzika, ett särdeles bra fik i Aspudden på Hägerstensvägen.

May the force be with you

Efter badet ikläder sig Måns sin Jedi-skrud.

Nytt hem för Noas djur

Måns har den ovanliga lyxen att ha hela två arkar, inte ens Noa hade det. Den ena är i trä och innehåller helt korrekt två djur av varje sort. Den andra är mer actionfylld i plast med massor av ljud och knappar att trycka på, väldigt kul såklart, men den skulle inte klara sig långt eftersom det bara finns ett djur av varje art. Och Noa är helt ensam utan någon gumma vid sin sida. Kreativ som Måns är har han hittat ett nytt hem för trädjuren, kanske var han rädd att de hade det trångt på båten.


Elefant, krokodil och giraffer skymtar här.


I och för sig, vad använder man dubbla kassettdäck till nuförtiden?